Behcet Barsom är en klok och trevlig politiker, som tagit över som ordförande i Kultur- och medborgarnämnden efter mig. Men i fredags blev jag lite besviken: han avfärdade vårt förslag om att bygga ett nytt stadsbibliotek i Örebro med att det är en för visionär idé och att kommunen inte har råd (se inslaget i Tvärsnytt här). Vi förstår också att bygget inte kommer att komma igång under 2006 (bara planprocessen lär ta längre tid än så – sedan återstår upphandlingar och annat) men jag tycker nog att idén är värd mer diskussion än så. Nåväl; vi ger inte upp idén så lätt. Vid tillfälle ska jag förklara idén utförligare för Behcet.
Kategoriarkiv: Gör jag nytta?
Ökat tryck men minskade resurser i hemvården
Idag behandlade Vård- och omsorgsnämnd Väster ett första förslag för budget för 2007. Förutom att det givetvis är ett problem att budgetbehandlingen sker sent (en färdig budget kommer beslutas först i mars) så kommer äldrevården i Örebro att drabbas av besparingar – samtidigt som behoven ökar. I Vård- och omsorgsnämnd Väster har vi i alla fall fått ett förslag presenterat. I Öster fick de inte ens ett förslag: men där är oron kanske ännu större. Emma Lidell (ledare för s-gruppen i Öster) uttryckte det tydligt: ”jag fick ont i magen när jag förstod vilka problem som väntar”.
I äldrevården på väster kommer det förmodligen bland annat bli besparingar inom hemvården (minus 8,5 anställda) samtidigt som vi vet att trycket kommer att öka som en följd av den nyligen antagna ”nollvisionen” som utgår från att alla som skrivs ut från USÖ ska kunna vårdas i sitt eget hem. Vi har lyft vår oro kring ”nollvisionen” (både i Kommunfullmäktige och i Programnämnd Social välfärd) och idag lyfte vi även i Vård- och omsorgsnämnd Väster frågan om att göra ordentliga uppföljningar om hur ”nollvisionen” påverkar de enskilda äldre som har behov av vård och omsorg. Jag är orolig för vad ”nollvisionen” kommer att innebära redan från början: inte blir det bättre om vi samtidigt minskar resurserna i äldrevården. Socialdemokraterna och vänsterpartiet valde att göra viktiga nysatsningar för äldrevården i budgeten men tyvärr har vi ju inte majoritet i kommunen. Utmaningarna inom äldrevården är stora, men lyckligtvis tycker jag att vi har en rätt genomarbetad politik på området. Under de senaste dagarna har jag fått mycket idéer på hur vi kan ta ytterligare steg för att ge ett bra liv på äldre dar. Skriver om det senare.
När börjar bygget av ett nytt stadsbibliotek…?
Det är inte bara de största grejerna som får mest uppmärksamhet. Ett exempel på det är när jag i september bloggade om att vi borde bygga ett nytt stadsbibliotek på ”gamla riksbanksparkeringen” vid ån (”Det bästa vi har på den vackraste tomten som är kvar”). Detta uppmärksammades visserligen av bl a NA (hyfsat stor artikel) men med tanke på att andra saker som får hyfsat med uppmärksamhet glöms bort/inte noteras särskilt mycket så är det fascinerande med vilken kraft frågan om nytt stadsbibliotek levt kvar i folks medvetande.
Denna fråga har kommit tillbaka gång efter gång sedan dess, från människor med de mest skiftande bakgrunder. Uppenbarligen var det en fråga som fick folk att börja fundera och reagera: med andra ord den bästa sortens politisk fråga. De flesta jag pratat med har i huvudsak varit positiva – och därför var det så kul att före jul få vara med och underteckna en motion där vi föreslår att ett nytt bibliotek byggs på ”Riksbanksparkeringen”.
Och eftersom ”gunnar” skrev en klok synpunkt till inlägget om att använda lokalerna bättre till verksamhet (och det har han ju rätt i – ett tomt fint bibliotek är inte bättre än ett fullt fult bibliotek…) så kanske det är läge att konstatera att ett nytt bibliotek inte automatiskt gör biblioteksverksamheten bättre. Men ett nybyggt bibliotek ger oss dels chansen att tänka nytt och att bygga för en modern verksamhet. Men framförallt: det handlar om att bygga för framtiden och på denna plats – en av få riktigt vackra platser i Örebro som är obebyggda – bör vi bygga något som symboliserar framtiden och som vi kan vara stolta över för lång tid framåt. Och ett nytt stadsbibliotek är precis en sådan byggnad. Eller som vi skriver i motionen:
”Genom att bygga ett nytt Stadsbibliotek på tomten bakom Riksbanken skulle vi kunna skapa framtidens bibliotek. Ett bibliotek som skapar bättre förutsättningar för medborgarkontakter och kultur. Det har byggts flera nya bibliotek under de senaste åren. Halmstad och Linköping är ett par exempel som man kan titta närmare på.
Ett nytt Stadsbibliotek på fastigheten Nikolai 3:311 skulle kunna skapa ett kulturellt kraftcentrum längs Svartån och i anslutning till Konserthuset. Verksamheterna skulle delvis kunna integreras och funktioner samutnyttjas. Kulturhuset i Stockholm, med allt från bibliotek till konserter och utställningslokaler är ett spännande exempel. Ett nytt Stadsbibliotek skulle dessutom ytterligare förstärka Örebro som kulturstad.”
Så nu blir det spännande att se när den nya högerkoalitionen svarar på motionen. Och vad svaret blir. Men med tanke på att vi säkert är överens om vikten av att satsa på läsande, böcker och bibliotek och att vi bör använda denna vackra tomt till något bra blir svaret säkert positivt. Även om högern säkert grämer sig över att de inte var först med att lägga förslaget… 😉
Det spelar roll vad kommunledningen säger
I dagens NA (en kort artikel här) säger kommunalrådet Rasmus Persson (c) att det stora överskott som Programnämnd Social Välfärd redovisar för 2006 (ett år då s+v+mp hade ansvaret, som ni minns) inte alls är så stort – i själva verket finns ”dolda kostnader”, bl a för arbetskläder för personal inom äldrevården. På en direkt fråga på dagens sammanträde medgav han att ”dolda kostnader” kanske inte var något bra uttryck. Och på ännu en direkt fråga, till ekonomen, framkom att kostnaden för arbetskläder var täckt i förra årets budget – och i årets ram också så vitt man kan förstå. Med andra ord var Rasmus uttalande inte så väl underbyggt. Och det gäller för övrigt för en del annat han sa också: ”Med backspegeln i hand kan man fundera över hur intresserade socialdemokraterna egentligen varit av äldres situation”. Förutom att man kan undra varför man ska ha backspegeln i handen så är det ett märkligt sätt att beskriva det faktum att de flesta kurvor faktiskt gått åt rätt hål inom äldrevården på senare tid. Utom när det gäller utskrivningsklara, se längre ner.
För mycket eller för lite. Lagom är inte så dumt
Den borgerliga regeringen har haft hög fart och lyckats försämra massor på kort tid (och tappat svenskarnas förtroende). I Örebro har den nya högerkoalitionen inte åstadkommit särskilt mycket alls – istället präglas styret av tvekan, oenighet och stopp-mentalitet (det ryktas till och med om en särskild ”stopplista” som innehåller saker som förvaltningen får jobba vidare med). Så då borde jag kanske bli glad när högern nu agerar kraftfullt i en rad frågor?
Hmm, det beror ju på vad kraftfullheten leder till. I en av frågorna: att det nya demensboendet med 80 platser ska läggas ut på entreprenad verkar de helt ideologiskt förblindade. Enligt dem som jobbar med underlaget till upphandlingen är det bara 3-4 av de riktigt stora vårdbolagen som kommer att klara att lägga ett anbud. På vilket sätt ökar mångfalden på det sättet? Genom att 3-4 stora företag blir ännu större? Vore det inte mer intressant om duktiga yrkesutövare fick ta större ansvar: i en intraprenad eller genom att man i upphandlingsunderlaget värderade vissa kvalitetsmått högre? Åsikterna i majoriteten går isär: några skulle gärna se en utveckling med flera mindre utförare (”men det blir kanske inte så här”, som Rasmus Persson (c) medgav) medan andra redan har gett upp och säger att det blir som det blir.
En annan fråga som man kör på i – trots risk för att köra på minor – är det gamla problemet att äldre får ligga kvar på USÖ i onödan vilket leder både till lidande, sämre vård och höga kostnader. Att de agerar kan man inte protestera mot: det handlar om ett verkligt problem. Men kunde man inte agerat lagom? Med andra ord: man kunde ha lyssnat på proffsen, på facken och på vad landstinget säger? (Jag ställde en fråga till ansvarigt kommunalråd Rasmus Persson (c) om detta i Kommunfullmäktige förra veckan, läs frågan här) Men istället för att tänka ordentligt före kör man på i hög fart trots att det riskerar leda till stora problem och lidande för många äldre örebroare. Det beslut som fattades idag innebär nämligen att det finns en stor risk att enskilda flyttas runt i onödan. Det skulle till exempel kunna bli så att en döende med stora vårdbehov först ska flyttas hem från USÖ för att därefter flyttas till en plats som är anpassad efter hennes eller hans behov. Det är inte rimligt, och därför har vi lagt ett särskilt yttrande i frågan där vi hoppas att arbetet med att ”ta hem” patienter från USÖ sköts bättre. Med större öppenhet, genom att man funderar igenom konskevenserna och genom att man ser till individens behov. Jag kommer definitivt ha anledning att återkomma i denna fråga.
Välförtjänt historisk vinnare av Millencolin Music Prize
Det är inte alla som har förmånen att kunna peka på tydliga och konkreta resultat av sitt politiska arbete: för de allra flesta handlar det om vardagsslit som inte uppmärksammas alls. Men eftersom jag hade förmånen att fram till årsskiftet vara ordförande i Kultur- och medborgarnämnden i Örebro hade jag också goda förutsättningar att visa att politik leder till resultat. I lördags blev det tydligt, och det var inte bara Andreas Skogmo som hade nära till tårarna… Och ska jag vara ärlig trodde jag nog inte att den där idén hösten 2005 skulle leda så långt… (här kan du följa prisets tillkomst).
I lördags utsågs alltså historiens första vinnare av Millencolin Music Prize vid en fantastiskt trevlig och välarrangerad gala på Satin (tack Mudda och ni andra!). Andreas Skogmo och Districh 19 vann i konkurrens med Martin Stenmarck, Bo Saf och gruppen Witchcraft. Skogmo är en mycket välförtjänt vinnare: han har både lyckats skapa otroligt engagemang i Örebro och göra staden känd i omvärlden (ja, faktiskt i hela världen). Övriga nominerade har lyckats med en av de två sakerna (Bo Saf har exempelvis gjort ett enormt jobb med att stödja rockscenen i Örebro men är inte så känd i resten av landet).
Och visst känns det lite kluvet (jag hade gärna delat ut priset själv), men mest är jag bara så glad. Den tidigare majoriteten i Kultur- och medborgarnämnden (s, v, mp) lyckades skapa ett pris som inte bara kommer att betyda mycket för dem som nomineras och den som vinner: det visar också att Örebro kommun förstår att kulturlivet förnyas och att det görs enorma insatser som många aldrig ser. Dessutom är det viktigt att visa att Örebro är stolta över sin största musikexport någonsin: Millencolin är större än de flesta förstår. När Millencolin skriver om priset på sin hemsida sprids det över världen.
Blir det nya besparingar när högern väl bestämt sig?
Idag hade Vård- och omsorgsnämnd Väster årets första sammanträde (mitt första sammanträde överhuvudtaget) och en del mörka moln finns på himlen: det kan bli fråga om tuffa besparingar när väl den (försenade) budgeten kan antas. Förvaltningschef Tommy Henningsson svarade, på en direkt fråga från mig, att det som i så fall nog är i farozonen är det vårdplaneringsteam som alla är så nöjda och att det även kan bli fråga om personalnedskärningar på de vårdboenden vi har ansvar för.
Som väntat fanns ingen budget att ta ställning till denna gång heller, vilket inte är så överraskande eftersom högerkoalitionen fortfarande inte bestämt hur pengarna ska fördelas. Socialdemokraterna och vänsterpartiet presenterade en budget redan i november och vi la konkreta förslag på hur pengarna skulle fördelas på Kommunfullmäktiges sammanträde i december. Men högerkoalitionen ville vänta med att ge besked. Och vänta. Och vänta. Vill det sig illa kan driftsnämnderna (de som har direkt ansvar för verksamheterna, däribland Vård- och omsorgsnämnd Väster) ha en färdig budget först i april (med lite tur redan i mars – men det beror på fördelningen av pengarna).
Problemet är alltså att förvaltningen inte förrän i slutet av februari vet hur pengarna fördelas och först då kan det slutliga budgetbeslutet förberedas. Och om de inte hinner färdigt (exempelvis om den totala budgeten krymps) kan vi inte fatta beslut förrän i april. Och då återstår nästan ingenting av våren och året är långt gånget: med andra ord inte lika mycket tid för att genomföra förändringar, vilket i sin tur innebär att eventuella förändringar blir tuffare.
Majoriteten (miljöpartiet och de borgerliga) medgav att de inte har några besked och att de ”pekar på behoven” när de har kontakter med den nya kommunledningen. Men vad det leder till vet de inte. Och med tanke på det som hittills sagts, i bland annat kommunfullmäktige i december, så verkar det inte i första hand vara frågan om förstärkningar inom äldrevården. Med andra ord: de mörka molnen kan omvandlas till rejält oväder snabbare än majoriteten hinner säga ”öppet och tydligt ledarskap”.
På nämnden diskuterades även en jämställdhetsplan som en grupp medarbetare (ur olika personalgrupper) jobbat fram. Och en sak stod klart: löftet om att nyanställda ska erbjudas att jobba heltid kommer inte att finnas kvar, trots att (mp) var med och drev igenom beslutet under förra period, och trots att nämndens ledning – både Olof Johansson (mp) och Gunhild Wallin (c) – sa sig tycka att heltidstjänster bör vara en rättighet. Jag påpekade också – lite elakt – att formuleringen ”Båda könen ska vara representerade i kommunens ledningsgrupper med målet 60/40” kanske borde strykas med tanke på att den nya majoriteten inte lyckats med mer än typ 20/80 (till männens fördel så klart, Vård- och omsorgsnämnd väster är en av få nämnder som leds av en kvinna).
Politik är att leda – inte bara att prata
Efter en heldag (9-22) med kommunfullmäktige så känns det som att politiken består väldigt mycket av prat och ord. Ord och diskussion är dock inte alls oviktigt, tvärtom är det otroligt viktigt att örebros folkvalda diskuterar budgetförslagen ordentligt. Det pinsamma är dock att den nya majoriteten inte gör mycket annat än att prata. Men när man påpekar detta blir de självklart inte så glada…
Staffan Werme (som idag valdes till ordförande i Kommunstyrelsen i Örebro) har så länge jag suttit i fullmäktige raljerat över vårt sätt att styra och påstått att vi inte leder kommunen. Men när jag (liksom många andra) idag dristade mig till att kritisera högerkoalitionens oförmåga att styra blev han jättesur. Jag överlämnade en bok, ”Bildspråkets grunder”, eftersom jag menar att kommunens personal (liksom örebroarna i allmänhet) lär behöva den typen av utbildningsmaterial om de ska förstå högerns budget som inleds med orden: ”Koalition Örebros första budget lägger grunden för en förändrad styrning av kommunen. Bilden på framsidan kan symbolisera delar av denna förändring.” Bilden föreställer ett pussel (där bitarna faktiskt inte passar ihop – oavsett vad Staffan W säger) och en förvirrad ”medborgare i centrum”. Vad bilden betyder kunde ingen förklara, lika lite som de under dagen kunde förklara vad det egentligen är de leder i riktning mot. 
Jag hävdade att politik är att ta ansvar och vara konsekvent. Om man säger att man ska leda med mer tydlighet måste man förklara inriktningen tydligare än högern gjort. Politik är att agera, att ta ansvar och att peka ut riktningen. Och det är att prioritera. Under dagen fick vi höra de mest olikartade tolkningar av vad det är högerkoalitionen är på väg mot.
Jag påpekade att den styrmodell som nu gäller (och som togs fram under s+v+mp-majoriteten) också har brister – att den inte är tillräckligt begriplig. Men den är inte i närheten av högerns nya förslag: vår modell är ett under av tydlighet jämfört med den. Och det var alltså skälet till att jag gav boken i present till Staffan Werme – för att han skulle kunna bedöma om den kunde vara lämplig att skicka ut tillsammans med budgethandlingen – så att personalen vet vad som gäller.
Staffan vägrade dock surt att ta emot boken så till slut fick Inger Högström-Westerling (moderat och ordförande i KS AU) boken men även hon lämnade den vidare. Återstår att se om boken återkommer som kurslitteratur i internutbildningen i kommunen.
Hur som helst kvarstår faktum: kommunens personal kommer inte att ha någon vägledning om vilken riktning som gäller i kommunen förrän i tidigast februari, förmodligen först i mars. Då har budgeten passerat alla steg och hamnat i verksamheten och först då börjar vi på allvar styra. Jag tycker att det är pinsamt. Om man har ambitionen att styra en kommun bör man vara så pass förberedd att man kan presentera en inriktning. Särskilt som högerkoalitionen haft 2-3 månader på sig att förbereda detta.
Synd (eller tur) att fullmäktige inte direktsänds…
Det är alltså kommunfullmäktigemöte idag och det är faktiskt rena cirkusen. Att vi nu valt nya ledare för kommunen är uppenbart, man kan dock diskutera om det är ledning de ägnar sig åt. Den nya högerkoalitionen har hittills varit oeniga på många punkter. I flera frågor har högerkoalitionen talat för att ”man ska följa överenskommelser”. Problemet är att de överenskommelser de syftar på gjorts i små kretsar, utan inflytande från oss valda KF-ledamöter. I högerkoalitionens budgetförslag skriver man: ”Grundläggande för Koalition Örebro är att skapa en kommun där öppenhet är en grund för allt arbete. Den nya kommunledningen arbetar med ett öppet, breddat och fördjupat ledarskap som innebär att fler personer blir delaktiga i information, beslutsprocesser och beslut.” Detta gäller dock inte när villkor för politiker ska fastställas och inte när vi ska välja företrädare till Regionfullmäktige. Och för övrigt: det där om att följa överenskommelser gäller tydligen inte heller den nya högerkoalitionen som ju hotat med att bryta överenskommelser om citymässan, resursfördelning till skolorna och annat. Dagens möte direktsänds inte i närradion. Det är synd att örebroarna inte hör hur den nya majoriteten uppträder men det är tur för förtroendet för politiker att den inte direktsänds…
Snuskiga julbord?
Idag (17/11) berättar NA att miljökontoret gör en specialgranskning av krogarnas julbord även i år. Under december ska 10-15 restauranger besökas eftersom julborden innehåller särskilda risker (mat som står framme länge, många som ”petar” i maten och så vidare).
Resultatet av undersökningen blir dock inte klart förrän efter julbordssäsongen. Det är i och för sig inte så konstigt – det krävs självklart lite tid för att analysera resultaten och sammanställa rapporterna. Miljökontorets kontroller är alltså bra och de gör så gott de kan just när det gäller julborden. Men det finns faktiskt ett sätt för att vi som konsumenter ska kunna välja att gå till krogar som sköter hygienen – och välja bort dem som missköter sig. Vi skulle kunna starta en märkning av krogar som sköter både hygien och egenkontroll.
När miljökontoret kontrollerar hur restaurangerna sköter mathanteringen kollar de grovt förenklat två saker: om maten som serveras är okej (genom provtagning) och om restaurangen har ett system för egenkontroll – så att de själva gör vad de kan för att hålla maten fräsch. Systemen för egenkontroll är kanske det viktigaste, eftersom de visar om krogen sköter ”vardagshygienen”. En restaurang som slarvar med vardagshygienen slarvar förmodligen lättare/oftare när det gäller exempelvis julbordet.
Idag är det nämligen alldeles för krångligt att ta reda på hur krogarna sköter hygienen. Sedan många år har Danmark ett system med tydlig märkning av krogarna: de måste sätta ett märke som visar hur de klarat kontrollen på väl synlig plats. En statlig utredare har föreslagit detta system även i Sverige och på sikt kommer det säkert att införas. Under tiden har jag föreslagit att vi i Örebro ska införa en frivillig märkning (liksom Stockholm redan gjort). En frivillig märkning innebär förmodligen att de som missköter sig inte sätter upp något klistermärke – men då kan ju vi konsumenter välja att gå till den som sätter upp märket och bevisligen sköter sig.
Jag har diskuterat detta med ägarna till restaurang Pacos (här kan du läsa mer om det), som jobbat mycket aktivt med egenkontrollen (och som oförskyllt råkade ut för misstankar sedan en krog med liknande namn misskött sig). Vi kommer inom kort att ta fram en märkning – som krogar som vill får börja använda. Så till nästa år kanske man kan känna sig lite säkrare när man går ut och äter julbord…
Mer om detta ämne kan du läsa här